Integrated Services Digital Network (ISDN) är en nätverksteknik som stöder digital överföring av samtidig röst- och datatrafik tillsammans med stöd för video och fax över det allmänna telefonnätet. ISDN blev populärt över hela världen under 1990-talet men har till stor del ersatts av moderna nätverkstekniker för långdistansnätverk.
Bottom Line
När telekommunikationsföretagen gradvis konverterade sin telefoninfrastruktur från analog till digital, förblev anslutningarna till enskilda bostäder och företag - kallat "last mile"-nätverket - på gamla signalstandarder och koppartråd. ISDN utformades som ett sätt att migrera övergången till digitala signaler. Företag hittade särskilt värde i ISDN på grund av det större antalet bordstelefoner och faxmaskiner som deras nätverk behövde stödja.
Använder ISDN för internetåtkomst
Många lärde sig först av ISDN som ett alternativ till traditionell uppringd internetuppkoppling. Även om kostnaden för ISDN-internettjänst för bostäder var relativt hög, var vissa konsumenter villiga att betala mer för en tjänst som annonserade upp till 128 Kbps anslutningshastigheter jämfört med 56 Kbps (eller långsammare) hastigheten för uppringda anslutningar.
För att ansluta till ISDN internet krävdes ett digit alt modem istället för ett traditionellt uppringt modem, plus ett serviceavtal med en ISDN-tjänstleverantör. Så småningom lockade de mycket högre nätverkshastigheterna som stöds av nyare bredbandsinternettekniker som DSL de flesta kunder bort från ISDN.
Även om ett fåtal personer fortsätter att använda det i mindre befolkade områden där bättre alternativ inte är tillgängliga, har de flesta internetleverantörer fasat ut sitt stöd för ISDN.
Bottom Line
ISDN går över vanliga telefonlinjer eller T1-linjer (E1-linjer i vissa länder), och det stöder inte trådlösa anslutningar. Standardsignaleringsmetoderna som används på ISDN-nätverk kommer från telekommunikationsområdet, inklusive Q.931 för anslutningsuppsättning och Q.921 för länkåtkomst.
Två huvudformulär
De två huvudsakliga varianterna av ISDN är:
- Basic Rate Interface (BRI-ISDN): Den form av ISDN som konsumenter känner igen som ett internetåtkomst alternativ, BRI fungerar över vanliga koppartelefonlinjer och stöder datahastigheter på 128 Kbps för både upp- och nedladdningar. Två 64 Kbps datakanaler som kallas bärarkanaler (även kallade DS-0-länkar inom telekommunikation) bär data medan en 16 Kbps kanal hanterar kontrollinformation. Telekomleverantörer kallar ibland den här tjänsten ISDN2 med hänvisning till kanaluppsättningen med två data.
- Primary Rate Interface (PRI-ISDN): Denna höghastighetsform av ISDN stöder fulla T1-hastigheter på 1,544 Mbps och upp till 2,048 Mbps på E1. På T1 använder PRI 23 parallella bärarkanaler, som var och en bär 64 Kbps trafik, jämfört med två sådana kanaler för BRI. I Europa och Asien kallar leverantörer ofta denna tjänst ISDN30 eftersom E1-linjerna som används i dessa länder stöder 30 bärarkanaler.
A Third Form
Den tredje formen av ISDN som kallas Bredband (B-ISDN) definierades också. Denna mest avancerade form av ISDN designades för att skala upp till hundratals Mbps, köra över fiberoptiska kablar och använda ATM som sin växlingsteknik. Bredbands ISDN nådde aldrig vanlig användning.
