Ett internetprotokoll är den uppsättning regler som styr hur informationspaket sänds över ett nätverk. IPv5 är en version av Internet Protocol (IP) som aldrig formellt antogs som standard. v5 står för version 5 av Internet Protocol. Datornätverk använder version 4, vanligtvis kallad IPv4, eller en nyare version av IP som heter IPv6.
IPv5-adressbegränsningar
IPv5 blev aldrig ett officiellt protokoll. Det som kallas IPv5 började under ett annat namn: Internet Stream Protocol, eller helt enkelt ST.
Internetprotokollet ST/IPv5 utvecklades som ett sätt att strömma video och röstdata av Apple, NeXT och Sun Microsystems, och det var experimentellt. ST var effektivt för att överföra datapaket på specifika frekvenser samtidigt som kommunikationen upprätthölls.
Det skulle så småningom fungera som en grund för utvecklingen av teknologier som Voice over IP eller VoIP, som används för röstkommunikation över internet.
32-bitars adressering
Med utvecklingen av IPv6 och dess löfte om nästan obegränsade IP-adresser och en nystart för protokollet, övergick IPv5 aldrig till allmän användning till stor del på grund av dess 32-bitars begränsningar.
IPv5 använde IPv4:s 32-bitars adressering, vilket så småningom blev ett problem. Formatet för IPv4-adresser är formatet …, som består av fyra numeriska oktetter (en enhet av digital information i beräkningar som består av åtta bitar), med varje uppsättning avståndsintervall från 0 till 255 och åtskilda av perioder. Detta format tillät 4,3 miljarder internetadresser; men internets snabba tillväxt tog snart ut detta antal unika adresser.
Senast 2011 tilldelades de sista återstående blocken av IPv4-adresser. Med IPv5 som använder samma 32-bitars adressering skulle den ha lidit av samma begränsning.
Så, IPv5 övergavs innan det någonsin blev en standard, och världen gick vidare till IPv6.
IPv6-adresser
IPv6 utvecklades på 1990-talet för att lösa adresseringsbegränsningen, och kommersiell distribution av detta nya internetprotokoll började 2006. IPv6 är ett 128-bitars protokoll och det ger fler IP-adresser.
Formatet för IPv6 är en serie med åtta hexadecimala tal med fyra tecken; var och en av dessa representerar 16 bitar, för tot alt 128 bitar. Tecknen i en IPv6-adress är siffror från 0 till 9 och bokstäver från A till F.
IPv6-formatet
Ett exempel på en IPv6-adress är 2001:0db8:0000:0000:1234:0ace:6006:001e. IPv6 har kapacitet att erbjuda biljoner på biljoner IP-adresser (så många som 3,4x1038 adresser) med liten chans att ta slut.
Formatet för en IPv6-adress är långt och innehåller ofta många nollor. Inledande nollor i adressen kan dämpas för att förkorta adresser. Till exempel kan ovanstående IPv6-adress uttryckas som den mycket kortare 2001:db8::1234:ace:6006:1e. Dessutom, när det finns en serie med mer än en 4-teckenuppsättning som består av alla nollor, kan dessa ersättas med symbolen "::".
Endast en :: symbol kan användas i en IPv6-adress.
