Key takeaways
- Resident Evil Village är det åttonde huvudinlägget i serien som definierade överlevnadsskräckgenren för 25 år sedan.
- Village är en direkt uppföljare till 2017 års Resident Evil 7, men du behöver inte ha trotsat det sista spelet för att njuta av denna spänningshöjande skräckspel.
- Det behåller det tidigare bidragets protagonist- och förstapersonsperspektiv, men representerar en betydande avvikelse i takt och spel.
Resident Evil Village tar fart tre år efter händelserna i Resident Evil 7, men den återvändande huvudpersonen Ethan Winters nya mardröm har inte mycket gemensamt med skräcken han tidigare drabbats av.
Utöver att fortsätta med Ethans berättelse, tar det senaste inlägget i den ikoniska överlevnadsskräckserien tillbaka det skrämselframkallande förstapersonsperspektivet från föregående avsnitt. Men likheterna slutar för det mesta där, eftersom Village byter ut sin föregångares oroande Louisiana-miljö mot en läskig sträcka av östeuropeisk landsbygd.
Den nya platsen är inte hem för seriens typiska zombieliknande hot, utan introducerar istället ett skurkgalleri med gotiska skräckvaror, inklusive varulvar och vampyrer. Den mer varierade gruppen av varelser ger också plats för olika metoder för att skicka dem - eller springa från dem - vilket säkerställer att Village konsekvent håller dig på tårna.
De som överlevde
A Winters' Tale
Village tar upp berättelsen om det förra bidragets allmänna huvudperson Ethan Winters, men du behöver inte ha trotsat det sista spelet för att njuta av den olyckliga hjältens senaste skräckfyllda äventyr. De som överlevde Resident Evil 7 - och hoppas på mer av samma sak - kan bli besvikna över Villages avvikelse från föregångarens formel.
Med tanke på framgången med 7, ett bidrag som i princip startade om den 25-åriga franchisen, kunde dess skapare enkelt ha ringt in en uppföljare, samlat in en fet lönecheck och kallat det en dag. Village är dock mycket mer ambitiös än så och tar Winters skrämmande berättelse i vilt oväntade riktningar.
För att avstå från de långsamma skrämmorna från 7, är Village mycket mer som en nagelbitande berg-och-dalbana, som blandar ett bredare utbud av fiendetyper och spelstilar till en krånglig resa som verkligen inte kan jämföras direkt till det som har kommit före den. Resultatet är en upplevelse i byxorna som inte alltid är skrämmande, men som sällan låter dig slappna av.
Dess första timme eller så erbjuder en perfekt representation av dess andfådda takt. Efter en kort (valfritt) sammanfattning av det senaste spelet och en tragisk händelse som sätter igång Villages historia, kommer du att befinna dig i den titulära, skrämmande byn.
Spolning framåt lite, och du kämpar mot förpackningar med tandiga bestar, försöker desperat fly en brinnande byggnad och drar gömmor genom en Running Man-liknande handske av tortyranordningar.
Den halsbrytande kadensen avtar avsevärt när du går in i ett vidsträckt, överdådigt slott, där actiontunga upptåg byts ut mot mer medveten utforskning och pussellösning.
Självklart avbryts miljöns lugnare atmosfär ofta av en nästan 10 fot lång kvinnlig vampyr och hennes trio blodtörstiga döttrar, vilket säkerställer att din puls förblir förhöjd över alla läkares rekommenderade nivåer.
Survival Horror Evolved
Den här sortens oberäkneliga takt kan bli gammal under loppet av ett helt spel, men Village kringgår på ett smart sätt denna potentiella fallgrop med en briljant struktur som börjar avslöja sig om några timmar.
Inte olikt den centrala punkten i en nöjespark fungerar byn som ett slags nav som leder till andra temaområden. Även om alla områden är organiskt sammankopplade, har var och en sitt eget utseende och känsla, fiender, chefskaraktärer och framför allt spelfokus.
När den här strukturen kommer i fokus kommer du att börja märka mer inspiration från tidigare bidrag i franchisen. Det där vampyrbefolkade slottet, till exempel, delar en liknande atmosfär som det första spelets zombiefyllda Mansion, samtidigt som att slåss mot byns varulvar skiljer sig inte så mycket från att avvärja Resident Evil 4:s höggaffelsvingande fiender.
På det här sättet kan bitar av Village verka som välkomna återuppringningar till några av seriens bästa ögonblick. Sammantaget känns det dock som en uppfriskande ny riktning för en franchise som har tagit risker - på gott och ont - i ett kvarts sekel.
Slänga in en fantastisk visuell presentation, otroligt uppslukande atmosfär och en handfull ögonblick som kan ge upphov till en livstid av mardrömmar, och Village är inte bara ett värdigt Resident Evil-inträde, utan en spännande åktur som borde pirra i ryggraden på alla skräckfans.
